Se videon här:

Se videon

Se videon här:

Se videon

Att ge Mona Sahlin goda råd inför valet vore förmätet, anser Norges statsminister Jens Stoltenberg. Men själv har han vunnit två val på raken med ett stenhårt fokus på jobben.

– Vår erfarenhet är att kampen för att säkra hög sysselsättning är det viktigaste vi gör, både för att garantera tillväxten i ekonomin och för att bekämpa social orättvisa, säger Jens Stoltenberg.

Tillsammans med S-ledarna Jutta Urpilainen, Finland, och Helle Thorning-Schmidt, Danmark, gjorde han ett tillfälligt inhopp på den svenska politiska scenen vid Mona Sahlins sida på ett valmöte i Helsingborg på tisdagen.

De nordiska S-ledarna trummade in sina gemensamma budskap: Jobben, välfärden och miljön är i fokus, marknaden kan inte lösa alla problem. De talade sig också varma för samarbete med andra partier.

I Norge samregerar Arbeiderpartiet med Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet.

– Vi är tre partier med olika åsikter på många områden. Ibland kompromissar vi och möts på mitten, men ofta finner vi helt nya lösningar. Resultatet blir bättre än summan av oss tre, vi utvecklar politiken, sade Stoltenberg.

Blixtvisiten i Helsingborg var en avstickare från det pågående nordiska mötet i Helsingör, där de nordiska socialdemokratiska partierna snackar ihop sig med fackföreningsrörelsen.

– Vi pratar ofta om den svenska modellen, men det finns verkligen någonting som heter den nordiska modellen, som socialdemokratin i Norden har burit upp, sade Mona Sahlin.

Här hämtar S-ledaren nya idéer. Hon tar fasta på att ungdomsarbetslösheten är så mycket lägre i grannländerna:

– Vi suger åt oss som bläckfiskar nu, vad de har gjort och vad vi skulle kunna göra i vår politik.

Inte heller Helle Thorning-Schmidt vill komma med goda råd till Sahlin.

– Nej, inte mer än att hon ska behålla sitt goda humör och sin kämparkraft. Det vet jag också att hon gör, hon är övertygad om att det är ett hårt arbete, men att det är ett val som kan vinnas.

Källa: http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sahlin-fiskar-nordiska-jobbtips-1.1118555

Norges Banks forventningsundersøkelse viser at to tredjedeler av norske økonomer tror kronen vil styrke seg.

Norges Bank legger mandag frem sin kvartalsvise forventningsundersøkelse. To tredjedeler, eller 66 prosent, av økonomene som har vært med rundspørringen, tror at kronen vil styrke seg i løpet av de neste 12 månedene.

Det er en klar økning fra forrige kvartal, da 51 prosent mente det samme.

- Det henger nok sammen med problemene i Europa, som taler for svært lav rente i de fleste europeiske landene fremover. Norsk økonomi vil trolig utvikle seg sterkere enn de viktigste handelspartnerne, og vi vil dermed ha høyere rente enn dem. Dette kan føre til at kronen styrkes, sier økonomiprofessor Steinar Holden ved Universitetet i Oslo til E24.

Maren Romstad, valutaanalytiker hos DNB Nor Markets, peker på at forventningsundersøkelsene historisk har vist at norske økonomer har stor tillit til kronen.

- Mange venter at kronen alltid vil styrke seg. Det tyder på at norsk økonomi er svært solid – og at vi er fornøyd med tilværelsen, sier Romstad til E24.

Større tvil i finansnæringen

Undersøkelsen viser at det er store forskjeller mellom økonomer i finansnæringen og økonomer ansatt ved universiteter og høyskoler. Mens bare 44 prosent av førstnevnte gruppe tror på økt kronekurs, er hele 78 prosent av økonomene i akademia innstilt på det samme.

Blant økonomene i finanssektoren har faktisk troen på økt kronekurs svekket seg det siste kvartalet.

- Finansfolket er jo mer opptatt av stemningene i markedet. Det siste kvartalet har det vært mye uro rundt statsfinansproblematikken i Europa. Økt usikkerhet gir typisk svakere norsk krone, sier Romstad.

Professor Holden er enig i den hypotesen, men tror det er flere mulige forklaringer.

- Det kan tolkes i flere retninger: Enten overreagerer de, eller så er det vi som ikke følger godt nok med på hva som skjer. Kanskje er begge deler riktig, sier Holden.

Holden mener også ulikt kildetilfang kan spille inn.

- I utgangspunktet leser nok økonomer i finansverdenen samme aviser og andre nyhetskilder, mens økonomer i akademia i noen grad leser annen litteratur, sier Holden.

Usikre på lønnsomheten

Forventningsundersøkelsen viser videre at lederne i næringslivet fortsatt er usikre på bedriftenes lønnsomhet fremover. Andelen som forventer svekket lønnsomhet øker, mens gruppen som anslår at lønnsomheten skal bedres det neste året har falt noe tilbake. Den fremtidige lønnsomhetsindeksen synker dermed noe fra første kvartal, fra 20,1 poeng til 16,7 poeng i andre kvartal.

- Selv om antallet optimister er færre enn sist gang, er optimistene ennå i flertall. Men det er ikke store endringene, sier Romstad.

Ser man på året som har gått ser utviklingen imidlertid bedre ut enn den gjorde gjennom årets tre første måneder. I målingen for andre kvartal oppgir 31 prosent at lønnsomheten i egen bedrift er blitt bedret i løpet av det siste året. Det er en nedgang på 2,1 prosentpoeng fra forrige kvartal, ifølge Perduco.

Samtidig oppgir en mindre andel av næringslivslederne at lønnsomheten har svekket seg i løpet av året som gikk. Den helhetlige oppfatningen av lønnsomhet har dermed bedret seg, og indeksen for lønnsomhet tok seg opp i andre kvartal med en oppgang fra minus 11,3 poeng til negative 9,2 poeng.

Källa: http://e24.no/makro-og-politikk/article3682771.ece